Wednesday 16 November 2016

Björn Borg-test

Jag fick äran att testa 1 par Björn Borg-trosor i samarbete med Jogg.se och har nu testat för utvärdering.

Min önskan var naturligtvis att kunna springa ett riktigt söligt och blött OCR-lopp som test, men säsongen satte stopp för det. Istället valde jag att dela upp testandet över mina 3 vanligaste typer av pass; Tungt gym, löpning och *OCR-liknelse.
Under alla passen har jag lyckligtvis haft samma brallor också, vilket ger mer rättvis känsla för trosorna.

Tungt pass - Mitt tunga pass handlar om standardövningar med fria vikter, just denna gång, ett ben-pass. Utöver att jag fick rycka och slita i brallorna, som sitter 90%igt så satt trosorna helt stilla och bekvämt under hela passet. När jag lyfter tungt svettas jag sällan och det lilla jag svettades torkade lika snabbt.
Löppasset - Inomhus, backintervall. Detta passet blev naturligtvis en svettfest och trosorna satt precis lika bra denna gången. I många fall behöver vi tjejer (kanske ni killar också?) pilla ur trosan ur rumpan titt som tätt, sitter dem inte perfekt åker dem gärna upp där dem INTE skall vara. Dem skavde inte och dessutom har dem ju ingen söm, så det syns ju knappt att man har trosor på sig. wow.
OCR-liknelsen - Inomhus, löpning, klättring, ringar osv. Detta pass var, för mig det viktigaste. I löpningen blir det ju ett liknande rörelsemönster konstant, medan här, både du svettas max OCH krälar, kastar dig och klättrar. Under andra rörelser än löpning måste trosorna också kunna sitta bra. Jag blev inte besviken. Svettiga som dem var satt dem ändå där dem skulle. Går man från löpning till en djup stretch med ben åt alla håll, och sedan tillbaka är det inte många trosor som INTE hamnar olämpligt, men dessa stannade precis där dem skulle.

PLUS - snygga, bekväma, satt där dem skulle, torkar fort, ej obekväma trots all svett. inget skav.
MINUS - ... ingenting faktiskt.
Det enda jag inte testade var ju just distans, hade dem skavt vid tider på 2h? Hoppas någon annan körde distanspass.

Trosor klart värda sitt pris på ca. 200:-

5/5 möjliga.



Dem syns inte, men dem är där... (greppstyrka, mage och kondition på samma gång)


*OCR-liknelse = Löpning i intervall-modell med OCR-liknande övningar mellan.
(referensstorlek - 165cm lång, brukar ha XS, och så även på trosorna)

Lycka till i djungeln av träningskläder!

Tuesday 8 November 2016

Efter allt...

Kommande helg är det 4 veckor sedan jag sprang VM i Kanada. Det känns precis lika länge sedan som det var. Vad har pågått sedan dess, fysiskt och psykiskt?

Jag har känt ett starkt behov av att berätta hur min tid efteråt har sett ut. Förmodligen mest för att jag har känns mig svag och ynklig. Redan 2 dagar efter tävlingen (fortfarande i Kanada) upptäckte jag följden av överbelastad hälsena: benutväxt på hälen. De två tänkta vandringsdagarna förvandlades till 1 dag och känslan av en nål som trycks in i vänstra hälen infann sig. Vandringskängorna står nu tomma bland alla andra skor jag inte längre kan använda. Benutväxt på hälen. kul grej.

Joggingskorna (för asfalt) är förmodligen ursprunget till överbelastningen och så fort hjärtat lugnat sig skall dem kastas... långt åt Hel*te. Mitt tips är alltså, när häl-kappan på dina joggingskor börjar bli dålig/a, kassera.

Utöver det gick dagarna fort och sista dagen backar Robin in i en stolpe med hyrbilen. Räkningen är fortfarande inte inkommen (:S). Resan hem från Toronto -> London gick bra, utom den lilla detaljen att vi var 30min sena och missade vårt anslutande plan. Av 3 alternativ valde vi att stanna på flygplatsen till kvällsflyget. Vi var hemma natten mellan måndag och tisdag. (26h senare)

När sömnen tillslut var funnen och energin började trava på igen begav jag mig ut på en löptur, 1 mil. 1 mil som dagen efter skulle bli förkylning. Efter halva arbetsdagen kröp jag ur mitt kontor och fick bittert gå hem. Jag var redan innan förkylningen så träningssugen att jag planerade pass en vecka framåt, det fick jag äta upp.


(är jag sjukling promenerar jag istället för att träna)


Så efter semestern (trots 6 dagars träning) fick jag alltså träna en gång innan jag blev sjuk. Mindre än hälften så mycket som vanligt. På måndagen (efter 4 dagar av "sängliggande") tränade jag lätt igen. Veckan blev halvkass och löpningen var för tung. Träningsvärk från helvetet och en snorig näsa fick bli signumet för förra veckan.

I dagsläget har jag hoppat träningen söndag och måndag då förkylningen tog till det "värre" igen. Det känns extra tungt att inte kunna springa och hålla igång löpningen, den kändes så otroligt bra innan VM. Jag hade aldrig varit så stark förut. Nu har jag inte fått springa ordentligt sedan VM (1 månad på lördag 12/11) och för varje dag så tappar jag lite snabbhet. (styrkan är det nog inget fel på).


JAA! Skumtomte-smak på säsongens Nocco, could not ask for more!

Det är tungt psykiskt att inte kunna prestera som man vill, att inte kunna köra järnet och bli sådär gött utmattad efter ett pass. Denna veckan har jag stora förhoppningar att jag skall kunna köra dubbel så hårt. Idag skall bandet på gymmet få sig en omgång backintervaller. (får springa inne då näsan fortfarande rinner lite väl mycket = det blir en flod i kylan)

Det finns i alla fall ett hopp för tillfället. Frustrationen har lättat en aning och efter en skumtomte Nocco skall livet kunna gå vidare...







Som en liten side-note vill jag dela med mig av min nyfunna kärlek, Buljongsoppa. Snabbt och supergott!


Recept, 1 port.

3-4 dl  Eko kycklingbujong (1 tärning)
1port.  Kokt Matvete
1 st      Champinjon
½ st    Tomat
10g     Cheddar
10g     Roccula
50g     Kokt/stekt sötpotatis eller majs
100g   Protein*
(*Jag kör på kyckling eller tofu)

Koka upp buljongen, matvetet tillagar du separat enligt anvisning. Om du har sötpotatis går det snabbast att koka små cm-stora kuber. Gör detta samtidigt som det andra. Medan matvetet kokar skiva champinjoner, tomat m.m lägg allt i tänkt djup tallrik. *Kyckling, ost, grönsaker, svamp, potatis. Lager på lager, sist av allt häller du över buljongen. Det blir dö-gott och nyttigt. Prova andra ingredienser, låt fantasin flöda.